Alltsedan sällskapets bildande år 1999 har man utkommit med en årsbok som behandlar ett tema av stiftshistoriskt intresse.
Samtliga årsböcker är utgivna på Arcus förlag och kan rekvireras via bokhandeln Arken på Kyrkogatan i Lund eller via www.arken.se.
ÅRSBÖCKER, 2000 – 2019
2000 Gustaf med tillnamnet Paulsson. En bok om en tonkonstnär och hans verk (Thomas Ahrén de Quercy)
2001 Förändra och bevara. Lunds stift under senare hälften av 1900-talet (Per-Olov Ahrén, red.)
2002 Från S:t Olof till S:ta Anna. Kyrkobyggande i Lunds stift efter 1950 (Per-Olov Ahrén & Lena Sjöstrand, red.)
2003 argument - ansvar - vision. Om sammanläggning av församlingar i Lunds stift 2002 (Sven-Åke Selander)
2004 Lund - medeltida kyrkometropol (Per-Olov Ahrén & Anders Jarlert, red.)
2005 Kyrkomusik i Lunds stift (Erkki Mörck, red.)
2006 Lundabiskopar och deras omvärld (Jan-Olof Aggedal & Bertil Nilsson)
2007 På en gång så djup och så vitt som möjligt. 0m kyrkligt ungdomsarbete i Lunds stift 1900-1975 (Anders Ranger, Gunilla Selander & Sven-Åke Selander)
2008 Roskildefreden 350 år. Från danskt till svenskt kyrkoliv (Stig Alenäs, red.)
2009 Psalm 1, ett vers. Kyrkomusik i Lunds stift under 1900-talet, del 2 (Erkki Mörck)
2010 Prosten Hjalmar Eks levnadsminnen (Owe Samuelsson)
2011 De ändrade relationernas århundrade. Lunds stift under 1900-talet (Hans Wahlbom & Lennart Jonson, red.)
2012 Prästgård & prästgårdsliv i Lunds stift (Sven-Åke Selander, Gunilla Selander & Stig Alenäs, red.)
2013 Sockenbeskrivningar från Malmöhus län 1828 (Nils-Arvid Bringéus)
2014 Britt G. Hallqvist – diktare och teolog
2015 Lunds stift i världen: 1845–2014 (Lennart Jonson, red.)
Helsingborgsorganisten Gustaf Paulson (1898–1966) blev under hela sitt liv trogen sin födelsestad Helsingborg. Han var här under 35 år (1928–1963) organist i Gustav Adolfs-kyrkan och, mycket genom sin komponistgärning, en av stadens stora profiler. Paulson verklista är särdeles imponerande, 136 opus, och spänner över de flesta genrer. Hans kompositions tekniska kunnande och innovativa förmåga placerar honom i det absolut främsta ledet av svenska kompositörer. Att han inte blivit uppmärksammad i en omfattning. som motsvarar det konstnärliga värdet i hans produktion beror bland annat på att han från slutet av 1940-talet, trots vissa tidigare framgångar, inte gavs något utrymme i Stockholms musikliv.
Senare hälften av 1900-talet var för Svenska kyrkans del en tid av stora förändringar organisatoriskt, på gudstjänstlivets område, ifråga om undervisning, diakoni, evangelisation och mission, etc. Inte sedan reformationstiden har på så kort tid så stora förändringar skett. Samtidigt fanns kontinuiteten. Också efter skilsmässan från staten är kyrkan samma kyrka som förr.
l Stiftshistoriska sällskapets årsbok 2001 skildras i sex kapitel vad förändringarna det gångna halvseklet betytt i just Lunds stift. Vad var karakteristiskt för stiftet i det som skedde? Vad påverkade utvecklingen just här?
Tiden efter andra världskriget är efter medeltiden och senare hälften av 1800-talet den tredje stora kyrkobyggnadsperioden i Svenska kyrkans historia. l Lunds stift byggdes fram till sekelskiftet inte mindre än ett femtiotal kyrkor. Åtskilliga är församlingskyrkor, andra stadsdelskyrkor eller kyrkor på någon institution i stiftet.
Från S:t Olof till S:ta Anna berättas i text och bild om kyrkorna. Den liturgiska, kyrkomusikaliska och konstvetenskapliga utvecklingen skildras. En äldre och en yngre arkitekt ger vardera sin vision om att bygga en kyrka. Också frågan om att förändra äldre kyrkor för att tillgodose nutida önskemål behandlas.
Den 1 januari 2002 trädde en sammanläggning av församlingar i Lunds stift i kraft. Denna berörde nästan 1/3 av församlingarna. Praktiskt taget alla berörda församlingar hade medeltida ursprung. Reformen aktualiserar både historiska bakgrunden, aktuell situation och utblickar mot framtiden och spänner över nära ett millennium.
Stiftshistoriska sällskapet i Lunds stift uppmärksammar därför detta genom att belysa den historiska bakgrunden, undersöka hur de äldre församlingarna ställde sig till sammanläggningarna samt redovisa hur de nybildade församlingarna ser på sina framtida möjligheter i den nya organisationen. Församlingarnas problem och förutsättningar står i centrum. Nyckelord är argument – ansvar – vision. Argument anknyter till de diskussioner som fördes i församlingarna före sammanläggningarna och ansvar syftar på hur församlingsansvariga ser på sina uppdrag som förtroendevalda, kyrkomusiker, kyrkoherdar, vigningsbärare och kyrkotillhöriga utan särskilt uppdrag och vision står för hur församlingarna ser på sina uppgifter i framtiden.
Medeltidens ärkebiskopar i Lund – vilka var de? Vad kan korstolarna i Lunds domkyrka berätta om medeltidens Lund? Hur såg det dagliga livet ut i domkyrkan, vilka regler gällde och vad sjöng man? År 1103 eller 1104 lyckades den danske kungen Erik Ejegod förmå påven i Rom att upphöja biskopsstolen i Lund till Nordens första ärkebiskopssäte. Lund blev nu på ett helt nytt sätt knutet till Europa samtidigt som det blev centrum för en väldig kyrkoprovins.
För att markera denna milstolpe i den nordiska historien anordnades ett symposium i Lund våren 2003. 2004 års årsbok från Stiftshistoriska sällskapet i Lunds stift innehåller åtta av bidragen. Utifrån olika perspektiv tecknas här bilden av Lund – medeltida kyrkometropol.
Syftet med boken är att i ord och bild spegla mångfalden inom 1900-talets kyrkomusikaliska verksamhet i Lunds stift. Musiken har genom tiderna haft och har alltjämt stor betydelse för kyrkan. Varje sekel har skapat sin musik och lämnar efter sig ett kyrkomusikaliskt arv.
I Lunds stiftshistoriska sällskaps årsbok 2005 presenteras några perspektiv på 1900-talets kyrkomusik i stiftet. Vi möter de gestalter som varit verksamma i stiftet under seklet. Kyrkosångsrörelsen och dess stora betydelse ges en utförlig presentation. Vidare berättas om den musikaliska verksamheten i Domkyrkan och om byggandet av nya orglar i stiftet. Intresset för förnyelse av kyrkomusiken, främst i fråga om psalmer och koraler, belyses.
Biskopar har sedan kyrkans äldsta tid varit de andliga ledarna i de olika stiften. Deras relation till det omgivande samhället har emellertid varierat kraftigt under olika perioder. Genom skildringar av ett antal biskopar i Lunds stift, dels från 1100-talet dels från 1900-talet, visar
författarna till denna bok hur stiftsledarens roll har förändrats. Författarna anlägger inte i första hand ett personhistoriskt perspektiv utan fokuserar på samspelet mellan kyrka och samhälle; med andra ord på Lundabiskopar och deras omvärld.
Jan-Olof Aggedal är teol. dr. i kyrkovetenskap vid Lunds universitet, och Bertil Nilsson är professor i kristendomens historia vid Göteborgs universitet.
KSF, KGF och LKU, senare KUL, är förkortningar som kommit att betyda mycket för många unga människor under förra delen av 1900-talet.
Kanske kommer du ihåg Kristliga Studentförbundet i Lund, Kristliga Gymnasistförbundet på din skola eller ungdomskretsen i din församling. Dessa tre rörelser – KSF, KGF och LKU/KUL – och deras verksamhet under perioden 1900–1975 beskrivs i denna bok. Många som kom i beröring med dem kan känna igen sig och med hjälp av boken minnas och återuppleva. Yngre kan få en uppfattning om sin egen rörelses historia och om hur unga människor engagerat sig för frågor om kristen tro och allmän livsåskådning hundra år tillbaka i tiden.
Efter freden i Roskilde den 26 februari 1658 skulle Skånelandskapen i alla offentliga angelägenheter anpassas till Sverige. I denna process spelade kyrkan och prästerna en viktig roll.
Själva fredsslutet innebar inte något mer drastisk förändring. Övergången från en stat till en annan skedde på villkor som förhandlades fram med den nya övermakten, och förhållandena skilde sig åt mellan olika delar av det territorium som kontrollerades av den svenska kronan. Efter det skånska kriget 1675–1679, då Danmark försökte återta de förlorade områdena, blev försvenskningspolitiken dock mer offensiv och kraven på nationell konformitet skärptes. Lunds stift fick Canutus Hahn år 1680 sin förste svenskfödde biskop.
Boken vill ge en bred bild av vad som sjöngs och spelades i Lunds stifts kyrkor under 1900-talet. Psalmerna och psalmsången har getts störst utrymme. Författaren menar att psalmerna är de viktigaste momenten i gudstjänsten för försam lingens aktiva deltagande. De olika psalm- och koralböckerna och deras tillkomsthistoria belyses ganska noggrant liksom en mängd hymnarier, sångböcker och andra notutgåvor.
Hjalmar Ek (1853–1941) verkade under ett drygt halvsekel som församlingspräst i Lunds stift. Han var född i Lund dit han också återvände som emeritus. Efter sin prästvigning 1879 innehade han relativt långa missiv i Reslöv, Osby och Västra Vram innan han 1894 blev kyrkoherde i Asarum. Där utnämndes han 1908 också till kontraktsprost i Listers och Bräkne kontrakt. Från 1910 och till sin avgång vid 78 års ålder 1931 verkade han i Strövelstorp.
Den 1 januari 2000 ändrades relationerna mellan Svenska kyrkan och staten vilket gör att kyrkan inte längre officiellt kallas för statskyrka. Även om inte förändringarna vid millenieskiftet varit omstörtande har Stiftshistoriska sällskapet ändå velat dokumentera utvecklingen inom Svenska kyrkan/ Lunds stift under sista århundradet som statskyrka.
Under senare delen av 1900-talet och början av 2000- talet har flertalet prästgårdar inom Svenska kyrkan avvecklats eller fått nya funktioner. Dessa prästgårdar har spelat en viktig roll som pastorala centra i församlingarna, som kulturbärare och som samlingslokaler
för församlingsborna. Hur gestaltade sig livet i dessa prästgårdar? Hur såg folk i bygden på prästgårdsfolket? Vilka faktorer ledde till prästgårdslivets upplösning? Hur används prästgårdarna idag?
I denna bok presenteras prästgårdarna i Lunds stift ur såväl ett historiskt som ett aktuellt perspektiv.
Den 29 januari 1828 utfärdade landshövdingeämbetet i Malmöhus län en
skrivelse till biskopsämbetet i Lund med en anmodan om hjälp för att ta fram och samla in beskrivningar över länets socknar.
I denna bok återges trettiofem av dessa sockenbeskrivningar som tillsammans tecknar en fyllig bild av livet i Malmöhus län vid 1800-talets början.
Britt G. Hallqvist (1914–1997) var en fenomenal språkkonstnär. Med klassiker som Rappens på Blåsopp och Festen i Hulabo, Shakespeares Hamlet och T.S. Eliots De knepiga katternas bok blev hon en fast punkt i sin tids litterära Sverige och i sin hemstad Lund var hon en välkänd kulturprofil. Den 14 februari 2014 högtidlighålls hennes hundraårsdag. i samband med jubileet presenteras denna bok som särskilt lyfter fram Britt G. Hallqvist kyrkliga och teologiska engagemang och produktion. Läsaren möter henne bland annat som diktare av psalmer och barnvisor, kyrkospelsförfattare och författare av böner. Det står klart att språk och tanke hos henne gick hand i hand och att hennes många texter vilade på en solid grund av teologiskt tänkande.
I Britt G. Hallqvist – diktare och teolog (Jan-Olof Aggedal, red.) porträtteras en ensastående kulturpersonlighet som kanske mer än någon annan person i vår allra senaste kyrkohistoria har påverkat svenska folkets teologi och tro.
Stiftshistoriska sällskapet vill i årsbok 2015 lyfta fram, dokumentera och diskutera lundastiftets beröringspunkter med världen utanför vårt stift och land.
Boken tar sin start i mitten av 1800-talet då Lunds missionssällskap bildas. När vi ser tillbaka på kyrkans kontakt med andra länder under denna tidsperiod fram till idag så handlar det inledningsvis om traditionellt missionsarbete. 1947 bildas i Lund Lutherska världs-förbundet och Lutherhjälpen inleder sitt nationella arbete. Under 1950-talet är det missionsråd och församlingarnas missionsombud som står för kontakten med omvärlden. Under 60-talet bildas stiftstinget som församlingarna frivilligt kan ansluta sig till och som blir grunden för ett framtida internationellt engagemang. 1968 genomförs i Uppsala kyrkornas världsråds fjärde general-församling med uppmaningen till kyrkorna att arbeta för ett mer rättvist och internationellt samhälle.
2016 Lunds stift i världen: från mission till emigration (Stig Alenäs, Ingmar Brohed & Anna Minara Ciardi, red.)
Årsboken 2016 har samma huvudtitel, Lunds stift i världen, som föregående års årsbok. Perspektivet är emellertid länge: från missionstid till emigration. Genom nedslag i lundastiftets kyrkohistoria vill vi visa hur stiftet genom århundraden ständigt växelverkat med sin omvärld. Sex forskare från Göteborgs respektive Lunds universitet skildrar lokal helgonkult under medeltiden i ett kontinentalt perspektiv, kloster- och konventupplösningar under femtonhundratalet, blivande prästers studieresor till främst Greifswald tiden omkring 1700, präster som flydde till Danmark under skånska kriget på 1670-talt, pietism och herrnhutism under 1700-talet och emigrationen till Amerika under senare delen av artonhundratalet.
På olika sätt har Lunds stift alltid stått i kontakt med sin omvärld. Det har aldrig varit isolerat.
2017 Som hjorten längtar. Pilgrimskap i Lunds stift - och bortom (Anna Alebo, Lars Eric Axelsson, Anna Minara Ciardi & Per Arne Joelsson, red.)
Stiftshistoriska sällskapets årsbok 2017 har pilgrimskap som tema, i Lunds stad och stift – och bortom.
Pilgrimer har i alla tider vandrat i sökandet efter det heliga, bärandes på känslan av att vara en gäst och en främling, ständigt på väg. Drivkraften har varit längtan efter ett mål, ett hem bortom alla våra tillfälliga boningar. Detta är tydligt i både Gamla testamentets vallfartspsalmer och den kristna Kyrkans pilgrimstradition. Resans mål är inte nödvändigtvis det Heliga Landet eller de heliga platserna där, även om både det jordiska och himmelska Jerusalem är starka symboler; pilgrimskap kan även ske i det mer lokala sammanhanget: i staden och i stiftet. I den här volymen får vi en introduktion till den kristna pilgrimstanken och de bibliska förebilderna i Lunds stift - och bortom.
2018 Lunds stift i nordost – glimtar av Blekinges kyrkohistoria, del 1 (Jan-Olof Aggedal, Marcus Bernhardsson, Anna Minara Ciardi, Jozsef Nemeth & Bertil Nilsson, red.)
Blekinges kyrkohistoria kan utifrån skriftliga källor föras tillbaka till mitten av 1000-talet. De glimtar som finns i den här volymen tar oss kortfattat tillbaka till denna tidiga tidsperiod och hur den kyrkliga utvecklingen sedan dess gestaltat sig i Lister och Bräkne. Under 1100-talet påbörjades en intensiv kyrkobyggnadsperiod i Lunds stift. Den medeltida kyrkan i Hoby lyfts fram som exempel. Kyrkorna försågs under flera århundranden med målningar, och i denna volym hamnar Ronneby kyrka i fokus. 1600-talet representeras genom en skrift av Johann Valentin Andreæ om den kristna idealstaden Kristianopel. 1700-talets kyrkohistoria präglad av konflikter mellan det gamla (ortodoxin) och det nya (pietismen) representeras av prästen Andreas Hilleström och hans verksamhet i Karlskrona. Till sist möter vi en folkskollärarinnas minnen från Olofström under 1900-talet.
2019 Lunds stift i nordost – glimtar av Blekinges kyrkohistoria, del 2 (Jan-Olof Aggedal & Bertil Nilsson, red.)
Artiklarna i boken visar på den spännvidd som kyrkligt liv kan visa upp i Blekinge i nyare tid, även om också blickar långt tillbaka i tiden finns med. När Mjällby kyrkas klockor ringer och klämtar bygger det på traditioner som kan föras tillbaka till kyrkans allra äldsta tid i Lunds stift och som bevarats genom århundradena. Samtidigt visar restaureringen av Fredrikskyrkan i Karlskrona hur 1900-talets teologiska tänkande i fråga om gudstjänsternas utformning i Svenska kyrkan relaterats till kyrkobyggnadernas arkitektur, inventarier och inredning. Den förändrade kyrkliga geografin i Sverige i stort inte minst under senare delen av 1900-talet med ett markant inslag av kyrkobildningar med ursprung och dominans utanför de svenska gränserna har också påverkat Blekinge. Den romersk katolska kyrkans gudstjänstliv och verksamhet utgör idag ett inte oväsentligt inslag också här. Berättelsen om Sankt Eginostiftelsen i Saxemara, med namn som anknyter till den tidigast kände missionären i landskapet, biskop Egino, ibland kallad ”Blekinges apostel”, ger en inblick i hur en på frivillig basis och privat initiativ grundad gemenskap också har plats inom Svenska kyrkan. Artiklarna är försedda med bilder som på ett värdefullt bidrar till dokumentationen av Blekinges kyrkohistoria.
Copyright © All Rights Reserved.